080609
Måndag igen, sista måndagen i skolan någonsin, de var sista måndagensom vi satt i matsalen i över en timme och bara snackade skit. Kan fortfarande inte förstå.. Vad ska hända sen? Hur kommer kontakten med alla klasskamrater att se ut? Jag vet att den inte kommer vara densamma, inte på långa vägar, vissa kontakter kommer suddas ut helt och hållet och det känns för tillgället hemskt. Jag vill inte, jag kommer sakna allt så mycket, att bara komma och gå i skolan är en sån extrem trygghet, Kommer man någonsin finna den igen??? Stort frogetecken är vad man är just nu, alla känslor är så otroligt blandade, men de blir nog bra det också till slut.
Dagen idag började med att jag ringde till mitt sommrjobb, presenterade mig o lite så, dom var verkligen så himla trevliga och det känns ju skönt. Mindre skönt att jag på Måndag börjar jobba och jobbar hela sommaren, men man ska väl inte klaga antar jag.Tur att man har jobb överhuvdtaget. Stack till skolan efter de, min andra halva kom hem till mig innan, hämtade sin cykel och så begav vi oss som sagt till skolan för att ha 1 enda lektion. Vi kommer ju aldrig mer att behöva ha lektion om nu inte vill, konstigt.. Sen en sväng på stan, träffade Majki, lilla Miliam och Paula.. Traskade runt lite och bara snackade skit sen drog vi en SOLNING. Vill ju inte se ut som ett spöke på fredag, även om det ser ut att bli regn =( Suck, de får bara inte bli så. Håller tummarna & ber till gud är vad jag gör!
Nu sitter jag här, tänkte ta en tupplur.. Är helt slut efter helgen och sov frukansvärt dåligt inatt, mådde piss rent ut sagt. Antar att alkoholen började sippra ut ordentligt, men vad gör man inte? Sista veckan nu! Full tank nästan pank säger jag!
MEN Innan jag bäddar ner mig i min nybäddade säng vill både jag och min bästa vän mallan tillbringa Hanna Nässling ett stort grattis på hennes 19-årsdag. Hoppas din dag blir kanon lillan, det är du värd! =) 
Bilden är givetvis på födelsedagsbarnet själv, och är tagen när jag, mallan och hon (Hanna) är i Litauen på projektresa. Här är en av dem ca: 90 barnen på barnhemmet vi bodde på! Och jag skulle helt ärligt göra vad som helst för att få åka dit igen, vad som helst. Synd att det inte alltid är så lätt bara!
Godeftermiddag! // Elin
